HPFlow
Artikel

Vilket är det svåraste delprovet på högskoleprovet?

Kort svar

Vilket delprov som är svårast på högskoleprovet är individuellt: det svåraste är ditt svagaste. Eftersom slutpoängen är medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delen finns dina lättaste poäng där du står svagast i dag. Kartlägg dina delprov och lägg tiden på det som drar ner snittet.


01

Finns det ett objektivt svåraste delprov på högskoleprovet?

Nej. Högskoleprovet har åtta delprov — ORD, LÄS, MEK och ELF på den verbala delen, XYZ, KVA, NOG och DTK på den kvantitativa — och vart och ett prövar en egen förmåga. Vilket som känns svårast beror på vad du redan kan.

Den verbala delen belönar ordförråd och läsvana. Den kvantitativa belönar räkning och snabb dataavläsning. Är du van att läsa långa texter men sällan räknar, ligger tröskeln åt ett håll. Är det tvärtom, ligger den åt det andra. Därför finns det ingen ärlig objektiv rangordning att ge dig — bara din egen.

02

Varför är ditt svagaste delprov det som räknas mest?

Slutpoängen på högskoleprovet är medelvärdet av din verbala och din kvantitativa del, angivet mellan 0,00 och 2,00 i steg om 0,05. Rikssnittet ligger runt 0,88. Eftersom det är ett medelvärde lyfter du helheten mest genom att höja den del där du står lägst i dag, inte genom att slipa det du redan är bra på.

Därför är ditt svåraste delprov också ditt mest värdefulla. Det finns inga minuspoäng, och ett tomt svar är alltid sämre än en gissning — blint har du ungefär en chans på fem. Ett delprov du tycker är svårt är alltså inte ett skäl att lämna det tomt, utan platsen där varje rätt svar flyttar snittet mest.

03

Vad kräver de verbala delproven ORD, LÄS, MEK och ELF?

ORD prövar exakt ordkännedom: du ska veta vad ett ord betyder, inte gissa dig fram ur sammanhanget. LÄS är svensk läsförståelse och kräver uthållig, noggrann läsning av längre texter under tidspress.

MEK är meningskomplettering, där du fyller i de ord som gör en mening logisk och språkligt hel. ELF är engelsk läsförståelse och prövar samma läsuthållighet som LÄS, fast på engelska. Tillsammans belönar de fyra ett brett ordförråd och vanan att läsa noggrant — förmågor som växer långsamt men jämnt med träning.

04

Vad kräver de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK?

XYZ är matematisk problemlösning och prövar att du kan ställa upp och räkna ut ett svar. KVA är kvantitativa jämförelser, där du avgör vilken av två storheter som är störst — ett resonemang snarare än en lång uträkning.

NOG prövar om den givna informationen är tillräcklig för att besvara en fråga, alltså ett resonemang om vad som räcker och vad som saknas. DTK är diagram, tabeller och kartor, och handlar om snabb och säker avläsning av data. Den kvantitativa delen belönar räkning och att snabbt hitta rätt i en tabell — inte att kunna avancerad matematik utantill.

05

Hur hittar du ditt svåraste delprov och tränar rätt?

Börja med att göra ett delprov av varje sort och jämför var du tappar poäng. Det delprov som drar ner din del mest är ditt svåraste — och din största möjlighet. Lägg merparten av tiden där, inte på det som redan sitter.

Du kan skriva om provet hur många gånger du vill. Resultatet gäller i fem år, ditt bästa resultat räknas, och att plussa innebär ingen risk. Gamla prov tar dock slut, så för att öva på ett svagt delprov om och om igen behöver du färska uppgifter. HPFlow genererar obegränsat med nya, och låter aldrig en språkmodell avgöra vad som är rätt: facit är uträknat i kod, hämtat ur en kurerad ordbok eller granskat av en människa.

Vanliga frågor

Vilket är det svåraste delprovet på högskoleprovet?
Det finns inget objektivt svåraste delprov. Det svåraste är ditt svagaste, och det är individuellt. Eftersom slutpoängen är ett medelvärde av den verbala och den kvantitativa delen är det också där du har mest att vinna.
Är den verbala eller den kvantitativa delen svårast?
Det beror på dig. Den verbala delen belönar ordförråd och läsvana, den kvantitativa räkning och snabb dataavläsning. Slutpoängen är medelvärdet av de två, så den del där du står lägst är den som lyfter helheten mest.
Ska jag gissa på det delprov jag tycker är svårt?
Ja. Högskoleprovet har inga minuspoäng, så ett tomt svar är alltid sämre än en gissning. Blint har du ungefär en chans på fem att pricka rätt.
Kan jag skriva om högskoleprovet om det gick dåligt?
Ja. Du får plussa utan risk, ditt bästa resultat räknas och det gäller i fem år. Att träna på ditt svagaste delprov och skriva om är ett tryggt sätt att höja snittet.