Högskoleprovet — så fungerar provet, delproven och poängen

Högskoleprovet är ett standardiserat prov som Universitets- och högskolerådet (UHR) ansvarar för. Det skrivs två gånger per år, ett vårprov och ett höstprov, och används för att söka till högskola och universitet vid sidan av gymnasiebetygen.

Provet mäter ett brett spann av färdigheter genom åtta delprov, samlade i en verbal och en kvantitativ del. Samma prov skrivs av alla som anmält sig till ett visst provtillfälle, och resultatet räknas om efter varje tillfälle så att det går att jämföra mellan olika prov.

Provdagen är en enda dag med fem provpass. Varje pass är 55 minuter långt och innehåller 40 uppgifter, oavsett vilka delprov som ligger i passet.

Fyra av de fem passen räknas, vilket ger 160 räknade uppgifter. Det femte är ett utprövningspass där UHR testar nya frågor inför kommande prov. Det räknas inte, men du får inte veta vilket av passen det är, så du behandlar alla fem som om de räknas.

Klockan går på hela 55-minuterspasset, inte på det enskilda delprovet. Du fördelar alltså själv tiden mellan passets fyra delprov. Det finns inga minuspoäng för fel svar, vilket betyder att ett tomt svar alltid är sämre än en gissning — en blind gissning träffar rätt i ungefär en femtedel av fallen, eftersom varje uppgift har fyra eller fem alternativ.

Högskoleprovet har åtta delprov som delas i två lika stora delar. Den verbala delen består av ORD (ordförståelse), LÄS (svensk läsförståelse), MEK (meningskomplettering) och ELF (engelsk läsförståelse). Den kvantitativa delen består av XYZ (matematisk problemlösning), KVA (kvantitativa jämförelser), NOG (kvantitativa resonemang) och DTK (diagram, tabeller och kartor).

Varje del innehåller 80 räknade uppgifter. I tabellen nedan ser du vad varje delprov mäter, hur många uppgifter det har och hur lång tid UHR rekommenderar att du lägger på det.

Resultatet ges på en skala från 0,00 till 2,00 i steg om 0,05. Slutpoängen är medelvärdet av din verbala och din kvantitativa poäng — inte andelen rätt totalt. Det innebär att den svagare av dina två delar väger lika tungt som den starkare.

UHR normerar om provet efter varje provtillfälle. Alla prov rättas, man ser hur svårt provet blev, och en tabell publiceras som översätter antal rätt till normerad poäng. Tabellen finns alltså inte i förväg, och samma antal rätt kan ge något olika poäng vid olika tillfällen. Rikssnittet brukar ligga runt 0,88. Hur normeringen fungerar i detalj går vi igenom på sidan om poäng och normering.

Vem som helst kan anmäla sig till högskoleprovet, och du anmäler dig via studera.nu inför varje provtillfälle. Det finns ingen övre gräns för hur många gånger du får skriva.

Ett resultat är giltigt i fem år. Skriver du provet flera gånger är det alltid ditt bästa resultat som räknas, och ett sämre nytt resultat drar aldrig ner ett tidigare. Det betyder att du kan plussa — skriva om provet för att höja dig — utan risk att förlora en bra poäng du redan har.

Nästa provtillfälle är höstprovet 2026, som skrivs söndag den 18 oktober 2026. Anmälan är öppen 11–18 augusti 2026 och stänger klockan 23.59 sista dagen. Du anmäler dig på studera.nu, inte hos oss.

Anmälningsavgiften är 550 kronor. Kontrollera aktuell avgift på studera.nu inför din anmälan. Vårprovet 2027 är ännu inte annonserat av UHR, och vi skriver inte ut ett datum innan det är bekräftat — en produkt som bygger på rätt fakta ska inte gissa om provdagen.

Eftersom slutpoängen är medelvärdet av din verbala och din kvantitativa del ger det oftast mest att lägga tiden på det du är sämst på. Ett svagt delprov drar ner medelvärdet mer än vad ytterligare träning på en redan stark del höjer det. Börja därför med att ta reda på var du står i varje delprov, och prioritera det svagaste först.

Utöver ren träning är det värt att öva på att fördela tiden inom ett 55-minuterspass och att vänja sig vid att alltid svara, eftersom ett tomt svar aldrig kan ge poäng. Hos HPFlow avgör en språkmodell aldrig vad som är rätt svar: facit är antingen uträknat i kod för de kvantitativa delproven, hämtat ur en kurerad ordbok för ordförståelsen, eller granskat av en människa för de verbala texterna.