HPFlow

Normering av högskoleprovet: så blir dina rätt till poäng

Kort svar

Normeringen av högskoleprovet översätter antalet rätt till en poäng på skalan 0,00–2,00. UHR gör om normeringen efter varje provtillfälle: alla prov rättas, provets svårighet mäts, och en tabell publiceras. Därför är alla poänggränser uppskattningar — samma antal rätt kan ge olika poäng olika gånger.


01

Hur normeras högskoleprovet?

Normeringen är UHR:s sätt att översätta antalet rätt till en poäng på skalan 0,00–2,00, i steg om 0,05. Den görs om efter varje provtillfälle: samtliga prov rättas, provets svårighet mäts, och en tabell publiceras som säger hur många rätt som krävs för varje poäng den gången.

Din slutpoäng är medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delen, inte andelen rätt totalt. Varje del bär 80 räknade uppgifter. Siffrorna i den här texten, och i tabellen nedan, är därför uppskattningar hämtade från tidigare tillfällen — inte gränser som gäller varje gång.

02

Hur många rätt ger 1,0?

För 1,0 på en provdel brukar det krävas ungefär 50 rätt av 80 på den verbala delen och ungefär 44 av 80 på den kvantitativa. Det är uppskattningar: eftersom UHR normerar om efter varje tillfälle kan samma antal rätt ge något olika poäng olika gånger.

Kom också ihåg att 1,0 avser en enskild provdel. Din slutpoäng är medelvärdet av båda delarna, så en etta kräver att båda delarna ligger runt den nivån — eller att en starkare del väger upp en svagare.

03

Hur många rätt krävs för 1,5 och 2,0?

För 1,5 ligger de ungefärliga ankarvärdena kring 66 rätt av 80 verbalt och 63 av 80 kvantitativt. För 2,0, provets tak, krävs runt 76 av 80 verbalt och 75 av 80 kvantitativt — i praktiken nästan felfritt.

I andra änden räcker det med omkring 31 rätt verbalt och 26 kvantitativt för 0,5. Alla dessa tal är uppskattningar från tidigare prov och kan förskjutas åt något håll när UHR normerar om. Se tabellen nedan för fler steg.

04

Varför ändras normeringen varje provtillfälle?

Ett prov blir aldrig exakt lika svårt som ett annat. För att ett resultat ska betyda samma sak oavsett vilket prov du råkade skriva normerar UHR om varje gång: man mäter hur svårt just det provet blev och sätter poänggränserna därefter. Ett svårare prov kräver då färre rätt för samma poäng, ett lättare fler.

Det är också därför tabellen inte finns i förväg. Ingen kan säga exakt hur många rätt som ger en viss poäng innan provet är skrivet och rättat. Vi ramar därför alltid våra siffror som uppskattningar, och lovar aldrig en viss poäng.

05

Vad är rikssnittet på högskoleprovet?

Rikssnittet ligger runt 0,88. Det är genomsnittet för alla som skriver, och en fingervisning om var mitten av fördelningen brukar hamna.

Eftersom normeringen är relativ till alla som skrev landar även den som gissar sig igenom provet inte på 0,00, utan i botten av fördelningen — någonstans kring 0,2–0,3. En blind gissning träffar rätt i ungefär en femtedel av fallen, eftersom uppgifterna har fyra eller fem svarsalternativ.

06

Räknas verbal och kvantitativ del olika?

Ja. De två delarna normeras med varsin tabell, och den kvantitativa är historiskt något generösare — det syns i att det brukar krävas färre rätt där för samma poäng. För 1,0 handlar det om ungefär 44 rätt kvantitativt mot 50 verbalt.

Varje del räknas för sig till en delpoäng, och din slutpoäng är medelvärdet av de två. Det betyder att en stark kvantitativ del kan lyfta en svagare verbal, och tvärtom.

Ungefärligt antal rätt (av 80) per provdel för olika normerade poäng. En uppskattning — UHR normerar om varje provtillfälle.
Normerad poängVerbal del (av 80)Kvantitativ del (av 80)
0,50≈ 31 rätt≈ 26 rätt
1,00≈ 50 rätt≈ 44 rätt
1,30≈ 61 rätt≈ 56 rätt
1,50≈ 66 rätt≈ 63 rätt
1,70≈ 71 rätt≈ 69 rätt
2,00≈ 76 rätt≈ 75 rätt

Siffrorna är uppskattningar avlästa ur tidigare publicerade normeringstabeller (rikssnitt ≈ 0,88). UHR normerar om provet efter varje tillfälle, så de exakta gränserna skiftar mellan prov. Kontrollera mot studera.nu.

Vanliga frågor

Hur många rätt behöver jag för 1,0 på högskoleprovet?
Ungefär 50 rätt av 80 på den verbala delen och ungefär 44 av 80 på den kvantitativa brukar räcka för 1,0 på respektive del. Det är en uppskattning — UHR normerar om efter varje provtillfälle, så gränsen kan skifta något.
Är 1,0 ett bra resultat på högskoleprovet?
1,0 ligger över rikssnittet, som brukar vara runt 0,88. Vad som räknas som ett bra resultat beror på vad du söker, eftersom olika utbildningar har olika antagningspoäng. Resultatet är giltigt i fem år, och du kan skriva om provet för att höja det.
Hur många rätt krävs för 1,5 på högskoleprovet?
Runt 66 rätt av 80 verbalt och 63 av 80 kvantitativt brukar ge 1,5 på respektive del. Talen är uppskattningar från tidigare prov och kan förskjutas när provet normeras om.
Kan man räkna ut sin poäng i förväg?
Nej. Normeringstabellen sätts först efter att provet skrivits och rättats, eftersom den beror på hur svårt just det provet blev. Du kan uppskatta din poäng med värden från tidigare tillfällen, men det blir alltid en uppskattning.
Vad är rikssnittet på högskoleprovet?
Rikssnittet ligger runt 0,88. Även den som mest gissar hamnar inte på 0,00 utan i botten av fördelningen, kring 0,2–0,3, eftersom poängen normeras relativt alla som skrev.
Räknas fel svar som minuspoäng på högskoleprovet?
Nej, det finns inga minuspoäng. Ett tomt svar är alltid sämre än en gissning, och en blind gissning träffar rätt i ungefär en femtedel av fallen eftersom varje uppgift har fyra eller fem alternativ.

Se din uppskattade poäng växa.

HPFlow uppskattar din HP-poäng ur din egen övning och visar om kurvan pekar uppåt — alltid kallad en uppskattning.

Börja träna gratis