Hur många rätt behövs på högskoleprovet för 1,0, 1,5 och 2,0?

För 1,0 behöver du ungefär 50 rätt av 80 på den verbala delen och omkring 44 rätt av 80 på den kvantitativa. Det är en uppskattning, inte en gräns du kan lita på till sista poängen, eftersom antalet rätt som ger en viss poäng bestäms först efter provet.

Lägg märke till att kraven skiljer sig mellan delarna. Den kvantitativa delen brukar ge samma poäng för något färre rätt än den verbala, vilket syns tydligt här: 44 mot 50 för samma slutsiffra. Det betyder inte att den ena delen är lättare, bara att uppgifterna normeras var för sig.

För 1,5 ligger uppskattningen kring 66 rätt av 80 verbalt och 63 rätt av 80 kvantitativt. Du behöver alltså ha ungefär fyra av fem uppgifter rätt i varje del, och marginalen för misstag krymper snabbt när du klättrar uppåt.

Eftersom slutpoängen är medelvärdet av de två delarna räcker det inte att nå 66 på den ena om den andra ligger efter. En stark verbal del och en svag kvantitativ ger en slutpoäng mittemellan, inte den högsta av de två.

För 2,0, den högsta möjliga poängen, behöver du i storleksordningen 76 rätt av 80 verbalt och 75 rätt av 80 kvantitativt. På den nivån har du i praktiken råd att missa bara en handfull uppgifter i hela provet, och även då är siffrorna uppskattningar.

En toppoäng kräver den nivån i båda delarna samtidigt. Det räcker inte att vara nära perfekt på det du är bäst på; medelvärdet drar ner så fort den svagare delen halkar efter.

Slutpoängen på högskoleprovet är medelvärdet av din verbala och din kvantitativa delpoäng, avrundat till närmaste steg om 0,05. Det får en konkret följd: en etta i slutpoäng kräver att du ligger runt en etta i båda delarna, inte att du samlar allt på ett håll.

Räkneexemplet är enkelt. Får du 1,3 verbalt och 0,7 kvantitativt landar du på 1,0 i slutpoäng, samma sak som om du fått 1,0 i båda. Vill du höja slutpoängen är det därför oftast den svagaste delen som ger mest tillbaka per timme du lägger.

Nej. UHR normerar om varje provtillfälle för sig, så antalet rätt som ger en viss poäng skiftar mellan proven. Siffrorna på den här sidan är ett grovt riktmärke byggt på hur normeringen brukat falla ut, inte ett facit du kan boka in före provdagen.

Därför är det klokare att öva mot antal rätt än mot en exakt poäng. Sikta på ett antal rätt i varje del med lite marginal uppåt, så täcker du in att gränsen kan ligga någon uppgift högre just ditt provtillfälle. En djupare genomgång av hur poängen sätts finns på vår sida om normering, /hogskoleprovet/normering.