Högskoleprovet eller betyg – vad ska du satsa på?

Gymnasiebetyg är historik. De sattes under tre år och går inte att ändra i efterhand, oavsett hur du presterar i dag. Högskoleprovet är ett prov du kan skriva när som helst, oberoende av vilka betyg du har med dig — vem som helst får anmäla sig.

Det är den avgörande skillnaden. Betygen mäter det du redan gjort; provet mäter det du kan visa nu. Om dina betyg inte blev vad du hoppades är högskoleprovet en väg in som inte frågar efter dem.

Nej. Antagningen till högskolan sker i urvalsgrupper — en del av platserna fördelas efter gymnasiebetyg och en del efter resultatet på högskoleprovet. Du konkurrerar i båda grupperna samtidigt, och det räcker att nå in i en av dem för att få platsen.

Hur många platser varje väg ger varierar mellan utbildningar, och det är inget vi vill gissa om. Den exakta fördelningen för just den utbildning du siktar på hittar du på antagning.se.

Därför är svaret oftast båda. Har du betyg är de redan med i spelet; skriver du dessutom provet ger du dig själv en andra ingång utan att riskera den första.

Därför att du kan påverka det nu, och för att misslyckade försök inte straffar sig. Ett resultat på högskoleprovet gäller i fem år, och det är alltid ditt bästa resultat som räknas. Du kan skriva om provet — plussa — utan risk: blir det sämre gäller den gamla poängen ändå.

Provet har inga minuspoäng, så ett tomt svar är alltid sämre än en gissning. Blint har du ungefär en chans på fem att pricka rätt, vilket innebär att det aldrig finns skäl att lämna en uppgift obesvarad.

Till skillnad från betygen, som är satta, är provet något du kan träna på och skriva igen. Det är därför det fungerar som en andra chans oberoende av din gamla studietid.

Högskoleprovet anordnas av UHR och skrivs två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten. Provet tar en dag och består av fem pass på 55 minuter med 40 uppgifter i varje. Fyra av passen räknas — sammanlagt 160 uppgifter — medan ett är utprövning av nya frågor, och du får inte veta vilket.

De åtta delproven delas i en verbal del (ORD, LÄS, MEK och ELF) och en kvantitativ del (XYZ, KVA, NOG och DTK). Varje del bär 80 räknade uppgifter.

Resultatet ges på en skala från 0,00 till 2,00 i steg om 0,05. Din slutpoäng är medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delen, och rikssnittet ligger runt 0,88.

När dina betyg redan är satta och du vill ha fler vägar in, är provet den chans du fortfarande kan påverka. Det gäller oavsett om du läser på gymnasiet, tog studenten för länge sedan eller vill byta bana — provet frågar inte efter din bakgrund.

Provet är samtidigt möjligt att träna på. Uppgifterna följer åtta återkommande former, och när du känner igen formen löser du snabbare och säkrare. Poängen kommer sällan av en enda kväll, utan av att du övar på rätt sorts uppgifter över tid.

Ett ärligt förbehåll: ingen kan lova dig en viss poäng, och vi gör det inte heller. Men eftersom bästa resultatet räknas och provet går att skriva om, är tid du lägger på det sällan bortkastad.